Gås

Kött och dun

Gässen tillhör andfåglarna. Hanen kallas gåskarl och ungarna gässlingar. Tamgässen hålls främst för köttets och dunets skull. Gässen slaktas vanligen under hösten i november månad till Mårtensgås. De vanligaste raser är Skånegås, Emdengås, Toulousegås och den Italienska gåsen.

Ruvning

Gässens ägg ruvas i 31 dagar i ruvare. Gåsen gör reden där den lägger sina ägg. Den värper i cirka 15 veckor per år under en tidsperiod av fem år. Därefter tas den ur produktion. En gås värper cirka 35-60 ägg per år.

Barnkammare och utevistelse

Flockstorleken är bäst vid cirka 1000 djur, större besättning ger ökad risk för kannibalism. Den daggamla gässlingen placeras i en "barnkammare" i fem dagar. De springer fritt på en bädd av halm, som förnyas varje dag. Efter de första 15 dagarna har man omplacerat dem tre gånger från mindre till större rum samtidigt som det sker en temperaturnerdragning.

Innan flocken flyttas utomhus skolar man den genom att låta dem gå ut på dagen och ta in dem på kvällen. Den bakteriella floran är olika i rummen. Efter varje flock som flyttas från ett rum till ett annat, rengörs rummen i två dagar. Stallen får därefter stå tomma i 3 månader, oktober till december varje år. Gässen går på gräs där de har tillgång till vegetabiliskt tillskottsfoder bredvid vatten. Vattnet skyddas under tak där gässen också kan ta skydd under varma dagar.

Lagen om obligatorisk salmonellakontroll gäller även för gäss.

Slakt

Vid 16-18 veckors ålder slaktas gässen. De väger då i genomsnitt 7 kilo. Slakten sker från september till november och gåsen är då cirka 4 månader. I Sverige slaktas 30.000-35.000 gäss per år och det mesta går direkt till storhushåll och restauranger.

Mårten Gås

Mårtens afton infaller den 10 november och är en stor gastronomisk och traditionsrik helg. Skörden är bärgad och svamp, bär samt annat gott är väl tillvarataget i skafferierna inför vintern. Nu kan man njuta av god mat i höstmörkret och riktigt få "smörja kråset".

Mårtensdagen infaller den 11 november och firas till minnet av S:t Martin av Tours. Anledningen till att hans namn förknippas med gåsätandet bygger på en legend från Bretagne. Martin blev efter sitt dop en mycket from och anspråkslös munk. När biskopsstolen I Tours skulle tillsättas skickade man höga ämbetsmän för att be Martin ställa upp i biskopsvalet.

Martin som ville leva ett anspråkslöst liv, gömde sig i ett gåshus för att de inte skulle få tag på honom. Men gässen förrådde honom med sitt kacklande och Martin förlät dem aldrig. Som straff skulle de slaktas varje år vid Mårtenhelgen.

En annan historia berättar att den fromme biskopen var mycket förtjust i gås och föråt sig på den så att han fick feber och dog. Men innan han dog hann han förbanna gässen och bestämde att de skulle slaktas varje år på hans dödsdag. I själva verket hängde nog gåsätandet ihop med slakten av bland annat gäss som började i början av november.

Gås har alltid varit festmat och eftersom vinet också har färdigtjäst vid denna tidpunkt firades Mårtenshelgen grundligt i Frankrike. Seden att äta gås spred sig först till Tyskland och kom förmodligen till Sverige med hantverkare som gjorde gesällvandring till Tyskland under sin utbildning. Mästarna bjöd ofta sina gesäller på gås och vin på Mårtenafton. I norden har man firat Mårtensgås sedan medeltiden, men det var först på 1800-talet det blev vanligt att äta gås i Skåne. Att äta gås vid Mårten är alltså inte en skånsk sed från början. Numera njuter vi alla lite till mans av gås och alla större restauranger med självaktning har en gåsmiddag på matsedeln kring Mårten.

Svensk Fågel Service AB

105 33 Stockholm

Telefon 08-787 55 20

Fax: 08-787 53 21

Fler kontaktuppgifter »

Verksamhetsberättelse

Medlemsansökan

Kontakta