Kyckling

Mor- och farföräldrarna till de svenska kycklingarna importeras eftersom det kostar för mycket med egen avelsverksamhet i Sverige. De blivande mor- och farföräldrarna  kommer som daggamla kycklingar till Sverige och placeras i karantän under de första 8 veckorna. Under karantänsperioden tas en mängd prover för att säkerställa att djuren inte bär på några sjukdomar.

 

Vid 24 veckors ålder börjar hönan att värpa. De värper i värpreden. För att öka trivseln hos djuren får de vatten i nipplar och foder i särskilda automater Hönan värper i cirka 40 veckor och får ungefär 160 ägg.

 

Äggen samlas in varje dag och placeras i ruvmaskiner på kläckeri. Temperatur och luftfuktighet kontrolleras noggrant och varje timme ändras lutningen på korgarna precis som hönan rullar äggen under ruvningen.

 

Efter 18 dygn i ruvaren flyttas äggen till kläckmaskinen där de får mer plats. Efter cirka tre dagar börjar kycklingen att picka skalet.

 

 

 

 

Därefter sker sortering och kycklingarna skickas till uppfödaren. Hos uppfödaren springer de fritt i stallar med fri tillgång till vatten och kontinuerligt foder. Kycklingarna har också möjlighet till vila och stallet släcks ner varje dag. När kycklingarna är 1 vecka gammal använder de endast 15 procent av ytan. Kycklingarna är flockdjur och söker sig till grupper även om de har stora ytor att röra sig på. De svenska uppfödningshusen har en mycket hög standard som oavsett årstid kan ge djuren en mycket god miljö. Det innebär att man kan ha värme och ventilation för att klara såväl 35 minusgrader som 35 plusgrader.

 

Genom vårt geografiska läge och stor noggrannhet vad gäller smittskydd och djuromsorg har vi ett gott hälsoläge i Sverige. Genom ett effektivt och långsiktigt arbete har vi en världsunik salmonellaläge inom den svenska matfågelproduktionen.

 

Den svenska uppfödningsmodellen som innebär att svensk kyckling är fri från salmonella, ingen klippning av kammar, ingen näbbtrimning, ingen tillväxtantibiotika i fodret, kontrollprogram för campylobacter, djuromsorgsprogram, fothälsokontrollprogram, hälsokontrollprogram osv. har skapat ett förtroende mellan producenter, konsumenter, handel och myndigheter och därigenom gynnsamt påverkat konsumtionen av kyckling.

 

Andra kulturer inspirerar det svenska köket i t ex den österländska kokkonsten är kyckling mycket vanlig. Mexikanskt, kinesiskt, thailändskt, arabiskt – alla dessa länders sätt att tillaga kyckling påverkar och tilltalar de svenska konsumenterna. Det finns något för alla. Genom svenskens rörlighet – vi reser mycket mer idag än förr – så ökar vår nyfikenhet och vår rädsla för det nya försvinner.

 

Även av religiösa skäl äter en hel del människor kyckling vilket innebär att ju fler människor från andra länder som finns i landet, desto mer ökar konsumtionen av kyckling.

 

Hälsotrenden har också påverkat konsumtionen positivt. Den innebär att allt fler människor väljer mager och lättsmält mat dels för att gå ner eller behålla sin vikt, dels för att undvika fett o dylikt som negativt påverkar hälsan. Kyckling och övrig fågel är ett magert och lättsmält alternativ med högvärdigt protein. Den vegetariska trenden delvis påverkad av etiska skäl, har också gjort att många konsumenter istället för att bli hel-vegetarianer väljer att äta grönsaker och ljust kött såsom fisk och kyckling.