Näringslära

Printvänlig version, klicka här!

Är det nyttigt med kyckling? 

Kyckling har en bra näringsmässig sammansättning; det betyder att köttet innehåller många ämnen som är livsnödvändiga för människan. Det är lätt att skapa en näringsriktig måltid med kyckling.

Förutom högvärdigt protein, en bra balans mellan mättade och omättade fettsyror är köttet också rikt på magnesium, selen och B-vitaminer. Den så kallade köttfaktorn finns även i kyckling; den ökar kroppens möjligheter att absorbera järn.

 

Protein

Protein är det näringsämne som krävs för att vi skall kunna bygga nya celler. Kyckling innehåller högvärdigt protein. Det innebär att många av de essentiella aminosyrorna (proteinets byggstenar) finns i kycklingproteinet. När högvärdigt protein finns med i en måltid tillgodogör sig kroppen även det protein av lägre kvalitet som finns i grönsakerna, pastan eller riset och brödet. Högvärdigt protein finns i kyckling, kött, fisk, ägg, mejeriprodukter, ärter och bönor.

 

Proteininnehåll i gram per 100 gram kött
   
Kycklingfilé 23,1
Ryggbiff av nöt 21,8
Fläskfilé 20,6


Fett

Kyckling har i jämförelse med många andra livsmedel en låg fetthalt. Fettinnehållet varierar i de olika styckningsdetaljerna. Tillagningsmetoden påverkar fettinnehållet i måltiden. Precis som annat kött eller fisk absorberar kycklingen inte något fett när man steker det i fett i en stekpanna eller i ugnen. Om man däremot steker eller friterar panerad kyckling ökar fettinnehållet avsevärt.

Det lilla mängd fett som finns i kyckling har en bra fettsamman-sättning. Det betyder att andelen mättat fett är låg. Det är lätt att avgöra fettsammansättningen genom att studera konsistensen på det fett som flyter upp till ytan när man låter en buljong kallna i kylskåpet. Buljongen som är kokt på fetare styckningsdetaljer av nötkött får en hård fettkaka överst, fettet som flyter upp och lägger sig överst i kastrullen med kycklingbuljongen är mjuk i konsistensen, mjukt fett visar att det är en bra fördelning mellan mättat och omättat fett.

 

Fettinnehåll i gram per 100 gram kött
   
Kycklingfilé utan skinn 1,2
Kycklingfilé med skinn 6,9
Kycklinglår med skinn 8,7
Kycklinglår utan skinn 3,9
Fläskfilé 2,6

 

Fördelning av mättat och omättat fett i olika köttslag
 
 Kyckling 33 % mättat fett  52 % enkelomättat fett   14 % fleromättat fett
 Griskött 43 % mättat fett  46 % enkelomättat fett  10 % fleromättat fett
 Nötkött 50 % mättat fett  42 % enkelomättat fett   4 % fleromättat fett


Vitaminer, mineralämnen och spårämnen

Kyckling innehåller viktiga B-vitaminer, järn, zink, magnesium och flera andra mineraler och spårämnen.

 

Järn

Järninnehållet i kyckling är något lägre än i kött från nöt och gris. Den så kallade Köttfaktorn finns i kyckling. Den gör att man bättre tillgodogör sig det järn som finns i köttet och i måltidens övriga komponenter. Kroppens järnupptag styrs av flera olika faktorer: Upptaget ökar om man har järnbrist och olika komponenter i måltiden kan stimulera och hämma järnupptaget. C-vitamin och den så kallade köttfaktorn stimulerar upptaget av järn, både det järn som finns i kyckling, kött och fisk och järnet som finns i grönsaker, rotfrukter, bröd och frukt. Köttfaktorn hjälper alltså kroppen att ta upp det mer svåråtkomliga järnet i vegetabilierna.

 

Järninnehåll i milligram per 100 gram kött
   
Kyckling 1
Utskuren biff av nöt 2,3
Fläskfilé 1,4
Grislever 18,7
Kycklinglever 7,3
   
(Rek dagligt intag för fertila kvinnor: 12-18 mg, för vuxna män: 10 mg)


Selen

Selen är ett spårämne som också räknas till en av de viktigare antioxidanterna som finns i maten. Antioxidanter behövs för att förhindra skador som de så kallade fria radikalerna kan åstadkomma i kroppen. Vitamin E, Beta-karoten och Vitamin C är andra betydelsefulla antioxidanter. Intaget av selen varierar mellan olika länder beroende på olika selenhalter i jordarna och därmed olika halter i kött, grönsaker och spannmål. Genom selenberikning av djurfoder kan man påverka selenhalten i köttet.

Fisk, kyckling och griskött är värdefulla selenkällor.

 

Seleninnehåll i mikrogram per 100 gram kött
   
Kycklingfilé 10
Fläskfilé 8
Rostbiff 9
Torskfilé 27
Rågbröd 1
   
(Rek dagligt intag för kvinnor: 40 mikrogram, för män: 50 mikrogram)

Läs mer, klicka här

Källor:
Nordiska näringsrekommendationer, Nordiska ministerrådet 1996
Livsmedelstabell, energi och näringsämnen, Livsmedelsverket 2002
Näringslära för högskolan, Liber förlag 1999
Anna Sjögren, kostekonom
2003-09-25