Ingen industrikyckling i Sverige
Industrikycklingen
Det pratas väldigt mycket om den franska kycklingen och många gånger så tas det för givet att det då handlar om Label Rouge. Label Rouge är ett franskt varumärke som saluförs som en nischprodukt och den har en liten andel av den totala produktionen i Frankrike. Vad som däremot förekommer i Frankrike är det som kallas för industrikyckling. Begreppet brukar felaktigt användas i debatten kring mat men det är ett vedertaget begrepp som enligt FN:n-organet FAO innebär att man endast producerar kyckling och inte har någon växtodling på gården. Detta förekommer i generellt sett inte alls i Sverige, vilket också tydliggjordes då miljöforskaren Carolyn Opio från FAO i september 2011 i Köpenhamn under rubriken Greenhouse gas emissions from Livestock food chain redogjorde för världsproduktionen av kyckling. Som ni ser av bilden så finns ett flertal länder (gulmarkerade) som producerar den så kallade industrikycklingen – inklusive Frankrike – men till dessa länder hör inte Sverige!

|
Det är skillnad på kyckling och kyckling.
I Sverige finns ingen produktion av "industrikyckling"
när FN:n-organet FAO:s definition används.
|
Det finns fler skillnader. I Frankrike är bland annat näbbtrimning tillåtet. Det också är tillåtet att hålla avelsdjuren i bur och kapuner (tuppar som man sticker in en virknål i buken och drar sädesledarna utan bedövning) får förekomma, vilket också säljs under varumärket Label Rouge. Inget av detta är överhuvudtaget tillåtet i Sverige på grund av de tuffa djurskyddsreglerna som vi har. Och detta är heller inget som föreslås bli tillåtet i utredningen kring djurskyddslagstiftningen som Eva Eriksson presenterade i slutet av 2011. Och så tycker jag det även ska vara fortsättningsvis!
Studiebesök i Sörmland
I januari var Svensk Fågel på studiebesök med Djurskyddet Sverige och Veterinärförbundet för att titta på modern kycklinguppfödning. Djurskyddet Sverige är en djurskyddsorganisation som med demokratiska spelregler verkar för ett gott djurskydd såväl i Sverige som internationellt. Djurskyddet sitter också med i Jordbruksverkets referensgrupp för matfågel. I referens¬gruppen ingår representanter från Jordbruks¬verket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Sveriges lantbruksuniversitet och företrädare från Svensk Fågel (uppfödare, slakteri och kläckeri) samt rikslikaren från Agria Djurförsäkring. Referensgruppens uppgift är att följa upp kontrollprogrammets funktion i praktiken, samt vid behov utveckla och förändra programmet.
Besök hos kycklingbonde
Först besökte vi Svensk Fågels medlem Elisabeth Nilsson i Ärla på Flättorps gård. På plats fanns även rikslikaren Lotta Waldenstedt från Agria Djurförsäkring. Rikslikaren fick där redovisa vad som ingår i besiktningen och vilka parametrar i Djuromsorgsprogrammet som poängbedöms och viktas samt kraven som ställs för att man ska bli godkänd. Godkännande är som alla vet också en förutsättning om man ska bli ansluten till Svensk Fågel.
Inne i kycklingstallet fick Åsa Hagelstedt, generalsekreterare på Djurskyddet Sverige och Johan Beck-Friis, informationschef på Veterinärförbundet och chefredaktör för tidningen Sveriges veterinärtidning, gå omkring och titta på kycklingarna och även se hur rikslikaren gör sina bedömningar i praktiken. Det gäller till exempel strömaterial, djurens välbefinnande samt ventilation, vattennipplar, foderrännor etc. Detta är också viktiga parametrar för att skapa så bra förutsättningar som möjligt under den tid som kycklingen föds upp på de svenska kycklinggårdarna.
Besök på slakteri
Resan fortsatt sedan till Lantmännen Kronfågel i Valla där vi på plats blev mottagna av chefsveterinär och djurskyddsansvarige Tomasz Dzieciolowski. Tomasz som har en bakgrund både från Jordbruksverket och Livsmedelsverket fick möjlighet att visa upp den nya ombyggda anläggningen. I detta moderna slakteri finns bland annat ett nytt och unikt system för koldioxidbedövning av djuren. Efter att först tittat på de olika produkterna som tas fram på anläggningen fick vi gå in i mottagningen där kycklingarna transporteras in i speciella klimatbilar och tas emot i en ventilerad mottagningshall. Vi gick igenom hela flödet i slakteriet och rundturen avslutades med frågor och diskussion kring verksamheten. Vi tackar Lotta, Elisabeth och Tomasz för att ni tog er tid att ta emot oss.
I bloggarnas värld som blev ett hemma hos
I bloggvärlden som fortfarande för många är en främmande värld finns många av våra konsumenter. I julas ordnades en tävling mellan mat- och familjebloggare om det bästa vita julbordet. I juryn ingick bland annat den kända TV-kocken Filip Fastén. I priset ingick att göra ett hemma hos-besök hos vinnaren. Filip har även tidigare besökt medlemmarna Ola och Åsa på Röhls går i Sörmland. Linda, som är en matbloggare från Nacka vann tävlingen om bästa vita julbordet och fick tillsammans med Filip tillaga en kycklingrätt och förhoppningsvis fick hon också med sig en massa smarta tips kring hur man ska tillaga fågel på bästa sätt. Vi tackar Linda för sin fina prestation och Filip för rätten med helstekt kyckling med confiterat lår serverat med linser och halstrad anklever. Och mat ska det handla om på Svensk Fågels stämma – läs mer om detta på annan plats i denna tidning.
Hälsningar från kansliet
Publicerat i Fjäderfä nummer 2-2012.