En längre variant på den här texten har publicerats i UNT, Upsala Nya Tidning samt i övrig lokalpress:
Regeringen och Livsmedelsverket håller fast vid en avgiftsmodell för köttkontroll som ger en kostnadsnivå som kraftigt avviker mot övriga EU. Konkurrenskraften försämras för den svenska näringen och matproduktionen. Följden blir att produktionen av svensk mat och möjligheten till export minskar, arbetstillfällen försvinner och företag och bönder i Sverige får det tuffare.
Efter en svår tid med Corona-epidemin i världen har allt fler röster höjts för att vi måste öka vår egen produktion av mat. Efterfrågan på svensk mat hos svenska konsumenter är också rekordstor.
Det handlar om många arbetstillfällen, som i dag sysselsätter omkring 150 000 personer. Jobben är viktiga för arbetsmarknaden, ofta handlar det om ett första jobb för ungdomar och nyanlända. Företagen skapar arbetstillfällen i hela Sverige, inte minst på landsbygden. Med stigande arbetslöshet som vi ser i dag, är dessa jobb viktiga – både för enskilda individer och landet i stort.
Ny EU-förordning ger två modeller
Veterinärer från Livsmedelsverket kontrollerar att våra djur hanteras på bästa sätt och är säker. En ny EU-förordning har trätt i kraft som gör att tidigare system för kontrollavgifterna inte går att tillämpa. Den nya förordningen ger möjlighet till två olika modeller – full kostnadstäckning som inkluderar myndighetens alla kostnader eller en fast avgift per slaktat djur. En majoritet av EU-länderna har valt att ta ut fasta avgifter per djur på en lägre nivå. Avgiften är densamma oavsett storlek på slakteri och oberoende var man befinner sig i landet, är enkel att förutse och förstå för bönder och företag. Företagens kostnader måste vara i nivå med övriga EU om vi skapa tillväxt och förutsättningar för en ökad inhemsk animalieproduktion.
Den svenska regeringen har redan innan utredningen är påbörjad bestämt sig för att modellen med full kostnadstäckning är den som ska gälla i Sverige. Regeringen vägrar utreda de två olika modellerna. Detta anser vi är helt oacceptabelt.
Krav på jämförande utredning
Från branschens sida kräver vi att regeringen ska utreda båda modellerna. Med en jämförande utredning kan både myndigheter och företag tydligt se vad modellerna innebär och vilka kostnader och konsekvenser de får, såväl för bönder och företag som för myndigheten. Allt fler länder har under de senaste åren förbättrat förutsättningarna för sin inhemska produktion av livsmedel. Att Sverige går i motsatt riktning och inte ens utreder de olika alternativen är obegripligt.
Regering och riksdag tog beslut om en Livsmedelsstrategi. Syftet var att öka produktionen, bidra till en konkurrenskraftig livsmedelskedja samt öka sysselsättningen, exporten, innovation och lönsamheten samtidigt som relevanta miljömål skulle nås. Vi kan utan överdrift säga att strategin endast existerar på skrivbordet och märks inte i verkligheten, vare sig hos myndigheter, gårdar eller livsmedelsföretag.
Vad händer om Sverige fortsätter med en kostnadsnivå som är betydligt högre än i vår omvärld? Det leder till försämrad konkurrens för den svenska maten jämfört med andra producenter i EU som redan idag har en lägre produktionskostnad och en betydligt lägre avgift. Den svenska maten blir dyrare, produktionen minskar och arbetstillfällena runt om i hela Sverige blir färre. Vi kan kalla det ett långsamt farväl till svenska gårdar, företag och svensk mat.
Hans Agné, vd Svenska Köttföretagen
Maria Donis, vd Svensk Fågel
Magnus Därth, vd Kött och charkföretagen
Fakta om köttkontrollavgiften
Köttkontrollavgiften är den avgift som djurproducenten betalar för att Livsmedelsverket kontrollerar att de djur som levereras till slakt är tjänliga för livsmedel. Detta sker dels genom en levande djurskontroll, men även en kontroll på slaktlinjen av djuret och dess inre organ. Kontollavgiften för kött varierar mellan produktionsanläggningar beroende på verksamhet och beslutas av SLV.