Kalkon

Historia

Kalkonen härstammar ursprungligen från Nord- och Centralamerika där den levde vilt i de skogsbeklädda delarna. Kalkonen jagades både för köttets och fjädrarnas skull. Under kolonisationsperioden blev vildkalkonen en mycket uppskattad föda även för de nya invandrarna. Tillgången blev därmed ganska snart begränsad. Detta ledde till att både indianer och invandrare tillfångatog vildkalkoner, tämjde dem och höll dem som husdjur.

Thanksgiving Day

Abraham Lincoln instiftade Thanksgiving Day till minne av pilgrimsfärdernas höstliga tacksägelsedag, då det blivit traditionell festmat. Benjamin Franklin, amerikansk författare hade helst sett att kalkonen blivit USA:s nationalsymbol istället för den storslagna örnen.

Till Sverige

Till Norden och Sverige kom de första kalkonerna i början av 1600-talet. Det var den kringresande befolkningen som hade dem med sig. Svenska kokböcker från 1600-talet innehåller många kalkonrecept. Kalkonen blev snabbt en utpräglad högtidsrätt bland de högre ståenden. I äldre tider var kalkonen en ytterst säsongsbetonad festmat. Slakten förlades till november-december, och under årets sista månader och ett par månader in på det nya året festade man på kalkon. På många slott och herrgårdar, särskilt i Skåne, har man sedan 1600-talet bedrivit kalkonavel.

Dagens kalkon

Modern kalkon utgår från vita kalkoner, som har tagits fram genom korsning mellan vit kalkon och bronskalkon. Svensk kalkonavel är numera i huvudsak beroende av importerat material av märket BUT, British United Turkey) från Storbritannien.

Det produceras två olika storlekar av kalkon. Den mindre, minikalkonen, som väger omkring 4,5 kg används oftast hel till jul. Den större, som väger över 14 kg, används för styckning eller som charkråvara.

Värpning

I modern kalkonkycklingproduktion används ruv- och kläckningsmaskiner. Kalkonhönan börjar värpa när de är 32-35 veckor gamla. Hönslinjens djur producerar ett stort antal ägg med hög kläckbarhet och dessutom god kroppsform. Tupplinjen står för goda tillväxtanlag, god köttighet och bra kroppsform. Avelsdjurens kroppsform har ingen betydelse eftersom artificiell insemination tillämpas.

Ruvning och kläckning

Under hela ruvningen vänds äggen 1 gång i timmen. Äggen ligger 25 dygn i ruvmaskinen och flyttas på 25:e dygnet över till kläckmaskinen. Kläckningen tar 2-3 dygn och kycklingarna plockas ut efter hand som de kläcks fram. Totalt tar hela ruv- och kläckningsförloppet 27,5 dygn. Uppfödningen av kalkon sker sedan på samma sätt som med kycklingar, dvs. de går fritt i stora stallar och har fri tillgång till vatten samt kontinuerlig tillgång av foder.

Djuromsorgsprogram för kalkon

Uppfödare av kalkon som är medlemmar i Svensk Fågel skall följa Djuromsorgsprogrammet för kalkon. Dessutom tillämpas fothälsoprogram även för kalkon.

Produktutveckling

Sveriges traditioner vad gäller kalkon är inte lika starka som t.ex. i Storbritannien och USA. Den lilla mängd vi äter i Sverige har varit ganska traditionsbunden till jul- och nyårshelgen, allahelgonahelgen och till påsk. Med nya kulturer och influenser från allt fler svenska resenärer till länder utanför Europa har lett till att konsumtionen har ökat i Sverige. Produktutveckling har också lett till nya spännande produkter som passar den unga globala konsumenten.

Kalkonuppfödning i Svensk Fågel

Kalkonuppfödningen låg enligt Livsmedelsverkets statistik för år 2005 på ca 565 000 djur med en levande vikt på i genomsnitt cirka 7,7 kg vid slakt. Det innebär en volymminskning med cirka 5,7 % i jämförelse med år 2004. Sveriges totala uppfödning av kalkon sker till drygt 97 procent hos medlemmar i Svensk Fågel.